FAQs

wind and gras under the sky

Photo curtesty of “followtheseinstructions” / creative commons

Denna sida innehåller svar till några ofta ställda frågor om vindkraft. Om Ni vill tillägga någonting eller ställa en fråga privat så önskar vi att Ni kontaktar oss.

1. Är vindenergi lönsamt? 

Energiindustrin, myndigheterna och de flesta politiska aktörer anser att man borde öka produktionskapaciteten av förnybara energikällor som t.ex. vindenergi. Här är några orsaker varför:

  • För det första kommer många gamla europeiska kärnkraftverk i närframtiden att måsta stängas eftersom de närmar sig slutet av sin livscykel. Det finns alltså ett behov att utveckla förnybar energi eftersom dagens sätt att handla på inte är på hållbart. De bästa lösningarna hittas genom att jämföra energiproduktionens kostnader per energikälla.

FNs mellanstatliga klimatpanel IPCC har rapporterat tidigare detta år att förnybar energi redan kan kostnadsmässigt konkurrera med kärnkraft och stenkol (IPCC 2011). Olyckor som exempelvis den vid Fukushimas kärnkraftverk gör dessutom energiproduktionens säkerhetskrav strängare. Detta gör att även kostnaderna för kärnkraft stiger, vilket ger ytterligare konkurrensfördelar till förnybar energi.

  • Vindkraftens kostnader sjunker i takt med teknikutvecklingen. Priserna har redan sjunkit till en sådan nivå, som gör att det idag globalt sett byggs mer förnybar energi än fossil och kärnkraft tillsammans. Till exempel i Storbritannien har experter uttalat sig enligt följande ”de ekonomiska riskerna relaterade med att bygga nya kärnkraftverk är ofta större än vad offentliga affärsinrättningar kan bära. Riskerna måste därför delas med mellan den offentliga och privata sektorn.” och ”den Brittiska regeringen måste förbereda sig på att dela en del av dessa ekonomiska risker med skattepengar” (Grey 2012). Medan vindkraftsbranschen å andra sidan anser att vindenergin snart kommer att kunna klara sig helt utan ekonomiska stöd.
  • En större mängd el på marknaden sänker elprisen. Detta stämmer såväl för energi som är producerad med vindkraft eller på annat sätt. De svenska energimyndigheterna har uppskattat att elprisen kommer att sjunka med åtminstone 5 % om man fortsätter att bygga ut vindkraft (Energimyndigheten 2011).

Förnybar energi är alltså framtiden. Med en kombination av sol-, vind-, vatten- och bioenergi samt en klokare energianvändning kan vi skapa en kostnadseffektiv och hållbar framtida energiförsörjning.

2. Hur påverkar vindparken lanskapet?

Vindkraftverk är höga konstruktioner och därför oundvikligt synliga. Den visuella landskapspåverkan är den vanligaste negativa miljöpåverkan som vindenergi associeras med (Wekman 2006). I Finland måste man i utvecklingen av vindkraft ta i hänsyn landskapspåverkan i MKB-förfarandet och undersökningar, som är nödvändiga för planeringen av en vindpark.

Landskapsbilden i efe’s projektområden och deras närhet har redan påverkats av människans verksamhet (jord- och skogsbruk, gruvverksamhet i Nordanå-Lövböle). Projektområdens lanskap är med andra ord inte från början orört. Vindparkens landskapspåverkan kommer trots detta att undersökas som en del av MKB-förfarandet i Nordanå-Lövböle. Landskapspåverkan har även tagits i hänsyn ända från början av planeringen, t.ex. genom att flytta eller ta bort vindkraftverk i norra delarna av Nordanå-Lövböle projektområdet nära strandlinjen och även i närheten av Brokärr för att minska landskapspåverkan. Fotomontage har använts som hjälp ända från början och även senare om t.ex. någon markägare så önskat.

Vindkraftverkens landskapspåverkan är en smakfråga: vissa anser att de är fula medan andra anser att de är vackra. Människors åsikter har ofta även en tendens att bli mer positiv efter att vindkraftverken har byggts. Detta är bevisat i t.ex. en finsk gallup Tuulivoima ja asenteet som Motiva och Wpd Finland Oy har gjort.

Mer information om vindenergi och dess landskapspåverkan hittas i en rapport av Miljöministeriet ”Tuulivoimalat ja maisema”.

3. Är vindkraftprojekt ett hot för den nationella säkerheten och militär radarna?

Vindpark är inte något hot för den nationella säkerheten. Tillståndsprocessen, planläggningen och de nödvändiga utlåtandena för planering av vindkraft säkrar detta. T.ex. rekommendationerna för nationell markanvändning beskriver tydligt att den nationella säkerheten måste tas i hänsyn i planläggningsprocessen (YM 2012) samt planering på lägre nivå såsom vindkraftgeneralplanering.

4. Utgör Vindpark projektet ett hos mot flysäkerheten?

Tillståndsprocessen för flyghinder är uppdelad i två faser: i den första fasen begärs ett utlåtande från Finavia och i den andra fasen ansöks tillstånd from Trafiksäkerhetsmyndigheten TraFi. TraFi gör sitt beslut på basen av Finavias utlåtanden.

I januari 2013 publicerade TraFi nya riktlinjer för hur flyghinderbelydningen i en vindpark skall placeras. Bland annat följande punkter gås igenom: vindkraftverkens färg, flyghinderbelysning och hur belysning av låg intensitet kan placeras i en vindpark (s. 3-4). Här är ett citat ur riktlinjerna:

”För att minska på ljusmängden kan en vindparks flyghinderbelysning grupperas så att endast de yttersta vindkraftverken i vindparken har belysning av högintensitet och resten röd beständig belysning av lägre intensitet”

….

”För att definiera vilka vindkraftverk är de yttersta skall en krets om 2000 m ritas enligt bilden nedan. Kretsarna skall överlappa varandra så att en kontinuerlig krets bildas”

 

5. Är vindparker ett hot mot fåglar och havsörnar?

I Finland dör ungefär en eller två fåglar per ett vindkraftverk varje år genom att kollidera med ett vindkraftverk (Koistinen 2004). Siffran är inte stor om man jämför med hur många fåglar som dör på grund av elledningar (200 000/år), GSM-master (100 000/år) eller trafiken (4 300 000/år).

Förutom kollisioner finns det även andra risker för fåglar som många är oroliga för. Vindkraftverken kan till exempel skrämma flyttfåglarna eller förändra deras matvanor (Birdlife Suomi 2011). Vindparker hotar dock inte fåglarnas levnadsomgivning eftersom påverkan kan minimeras genom att ta i hänsyn dessa saker vid placeringen av vindkraftverken (Birdlife Suomi 2011). Till exempel genom att bygga ett underjordiskt internt elnät, ta in hänsyn var vindkraftverken placeras och valet av en viss turbintyp kan minimera risken för kollisioner.

Havsörnar och andra stora rovfåglar kan ha svårigheter att lägga märke till de rörliga rotorbladen av vindkraftverken (Tuulivoimatieto 2011b). WWF har publicerat anvisningar för hur man kan skydda havsörnen när man undersöker områdets lämplighet för vindkraft (WWF 2010). Anvisningarna säger att inget vindkraftverk får byggas inom 2 km radie från havsörns bo. Enligt ELY befinner sig efes projekt utanför sådana avstånd.

Fåglar och havsörnar kommer att tas i hänsyn i MKB och studierna som är obligatoriska för tillståndsprocessen och generalplanläggningen. Ornitologer, som ansvarar för fågelstudierna kunde inte hitta havsörns bon i projektområdet när de gjorde sina fågelstudier under sommaren 2011. Förutom sommarstudie kommer även flyttfåglarna att undersökas under hösten 2011 och våren 2012. Alla rapporter kommer att bli publicerade på projektens hemsidor så fort de blir klara.

Mera information om fåglar och vindenergi:

http://www.tuulivoimatieto.fi/vaikutukset_elaimiin

http://www.birdlife.fi/suojelu/paikat/tuulivoima.shtml

En rapport av Miljöministeriet: Tuulivoimaloiden linnustovaikutukset

6. Kommer vindkraften att inverka på miljön?

All antropogen markanvändning har en inverkan på miljön, även vindkraft. Varje rojektområden har redan en sådan markanvändning som har satt sina spår i omgivningen, t.ex. skogsbruk och gruvverksamhet, vilket betyder att projektområdens miljö inte är orörd. Det är även bra att anmärka att man inte på grund av vindkraft behöver ge upp markanvändningen som pågått i områdena eftersom vindkraftverken och infrastrukturen bara tar upp en liten del av den planerade vindparkernas areal. Tidigare markanvändning fortsätter i övriga delar av vindparkerna. Projektområdens växtlighet kommer att undersökas i naturundersökningarna, som är obligatoriska för ett vindkraftprojekt av industriell storlek, i vilket fall som del av naturinventeringen. Naturinventeringen beskriver behovet av mera ingående studier om floran och faunan. Denna information används i MKB förfarandet för att bedöma konsekvenserna på områdens flora och fauna.

Många länder har redan 20 års erfarenhet av vindkraftens konsekvenser för boskap, hästar och vilt såsom t.ex renar. Alla studier indikerar tydligt att efter byggnadsfasen anpassar sig djuren snabbt till vindkraftverkens typiska ljud. Dessa djur återgår till det normala beteendet efter några veckor.

7. Vad är vindkraftens konsekvenser på sysselsättning?

Vindenergibranschen sysselsatte 3000 personer i Finland år 2008. 95 % av dem var sysselsatta sektorn för produktion, men så fort fler vindkraftprojekt utvecklas i Finland kommer även en större mängd att jobba med projektutveckling, drift, projektansvar, finansiering och byggnad. Om Finland framtill år 2020 har byggt vindkraft med en sammanlagd kapacitet på 2000 MW, vilket är 500 MW mindre än den nationella målsättningen, kommer det behövas ca 13 000–14 000 personer för att drift av detta.

Om man ser på siffrorna för sysselsättning från en vindparks synvinkel kommer en vindpark på 100 MW att enligt Teknologiateollisuus (2009) att sysselsätta 1180 årsverke av vilka:

  • 10 årsverke för projektutveckling och expert tjänster
  • 70 årsverke för anläggandet av infrastruktur
  • 800 årsverke för drift och underhållning
  • 300 årsverke för turbintillverkning, material, komponenter och system

 

8. Kommer fastigheternas belägna i närheten av vindparken, att sjunka i värde?

Det existerar en allmän rädsla om att vindkraft inverkar negativt på grannfastigheternas värden. Några värdeminskningar har dock inte hittats i en studie gjord av Hoen et al (2009). I denna grundliga studie utförd av Berkely Lab i USA hittades ingen statistiskt signifikant korrelation mellan vindparkens synlighet eller avståndet till vindparken och värdet på fastigheten.

9. Hotar vindkraften turismen?

Vindkraftverk kan ha en positiv, negativ eller neutral inverkan på turismen (Tuulivoimatieto 2011a). Om turismen baserar sig på den orörda miljön kan vindparker ha en negative inverkan på turismen. Vindkraftverk kan dock även ha en positiv inverkan på turismen om de anses som turistattraktioner (Tuulivoimatieto 2011a).

10. Kommer isbildning och iskast att vara ett problem i projekten?

I kallt klimat kan det förekomma isbildning på rotorbladen. Isen kan falla eller bli kastad upp till 300 meter från vindkraftverket. Några allvarliga olyckor på grund av iskast har tillsvidare inte rapporterats (VTT 2010: 21). Detta betyder dock inte att ämnet skall försummas.

Isbildning på byggnader och metallkonstruktioner som till exempel master eller torn kan vara ett problem i kallt klimat. Detta har sedan länge begränsat användningen av sådana områden för vindenergi eftersom det inte funnits några bra bevisade ekonomiska och teknologiaska lösningar (VTT 2010: 7).

Is på rotorbladet (Bild: efe)

Vi undersöker aktivt riskerna för isbildning på projektområdet fastän de är belägna i de sydligaste delarna av Finland. I dag finns det flera långt utvecklade typer av isdetektorer på marknaden. Man kan använda isdetektorer i sina vindmätningskampanjer, för att få en första insikt över riskerna för isbildning i projektområdena. Dessutom har Meteorologiska institutet (FMI) i samband med Vindatlasen grundat en kartservice gällande isbildning som man kan utnyttjar och jämför med lokal mätdata.

I dag finns det många bevisade lösningar för de risker kallt klimat kan orsaka vindkraftverken:

Detektion av is

  • Moderna vindkraftverk är försedda med en kombination av sensorer som detekterar ljud och vibration. Dessa används för att övervaka vindkraftverkets olika delarnas, t.ex. tornets, rotorbladens, generatorns osv. beteende och interaktion med varandra. De uppfattade signalerna registreras och analyseras med ett program, som gör det lättare att förstå om vindkraftverket fungerar korrekt.
  • Efter att turbinen är installerad och testad registrerar övervakningssystemet vindkraftverkets normala beteende
  • Om rotorbladet på vintern utsätts för fuktig luft kan det bildas is på rotorbladen. Redan tunna lager is påverkar särdragen för hur rotorbladet vibrerar, vilket uppfattas av övervakningssystemet.
  • Så fort som övervakningssystemet registrerar is på rotorbladen stannar vindkraftverket automatiskt och avisningssystemet aktiveras.

Avisning

Det finns tre typer av avisning på marknaden:

  • Varmluftsuppvärmningssystem, som blåser varm luft på insidan av det ihåliga rotorbladet för att öka temperaturen.
  • Metallfolie på ytan av rotorbladen, som använder flygplansteknologi: elektriciteten skapar värme, vilket smälter isen på rotorbladen.
  • Infällda strömledningslager är den mest avancerade avisningmetoden, som har den fördelen att det inte är utsatt för väderförhållanden: Metoden fungerar så att ett nätverk av väldigt fin struktur är integrerat i rotorbladet. En intelligent styrenhet skickar elektricitet i olika frekvenser genom nätet till rotorbladet, vilket smälter isen var det behövs. Systemet kan även aktiveras när vindkraftverket fungerar normalt.

Anti-isbildning

  • En hydrofob hinna på rotorbladen påverkar hur fort is kan bildas på rotorbladen. Det pågår intensiva undersökningar i ämnet, men med hjälp av dem kan det vara mycket svårt att möta de andra kraven på rotorbladen som t.ex. ingen reflektion, ingen påverkan på radarn etc.

11. Är vindhastigheten lägre under vintern?

Många tycks tro att vindhastigheten är lägre under vintern. Detta kan förekomma vid extremt låga temperaturer (-30 grader eller mindre), som sker på grund av stark utstrålning vid molnfritt väder i samband med högtrycksområden (VTT 2010: 17). Sådana väderförhållanden är ändå relativt sällsynta och i själva verket produceras över hälften av energiproduktionen vintertid (STY 2010).

Kall luft är tätare än varm, vilket betyder att fastän vindhastigheten skulle vara lika som på sommaren så roterar rotorbladen en aning bättre. Luftens densitet inverkar på vindkraftverken energiproduktion. T.ex. vid -30 °C är luften 27 % tätare än vid +35 °C, vilket resulterar i en liknande ökning i energiproduktionen (VTT , 2010: 17).  Dessutom påverkar isen (på vattnet) och snön att ojämnheten i omgivningen av vindkraftvärken minskar, vilket gör att vinden mera laminar.

12. Kommer vindkraftverkens ljud att störa människor som bor i närheten av projektområdet? 

Ljudet från vindkraftverken uppstår när rotorbladen passerar tornet och också till en del från generatorn (Di Napoli 2007: 14).

Enligt Milijöministeriets rekommendationer skall en vindpark planeras så att ljudet inte överstiger 45 dB vid fast bosättning och 40 dB vid fritidsbosättning på dagen (kl 7-22) och 40 dB vid fast bosättning och 35 dB vid fritidsbosättning på natten (kl 22-7) (YM 4/2012).

Vi kommer att välja typen av vindkraftverk och planera deras positioner så att Miljöministeriets rekommendationer för ljudnivåer vid bosättning uppnås (40/45 dB vid fast bosättning och 35/40 dB vid fritidsbosättning).

För att garantera att ljudnivåerna uppnås görs modelleringar i samband med planläggningen. Ljudet modelleras genom att använda de garanterade ljudnivåerna som ges av turbintillverkarna. I hänsyn tas även tidigare erfarenheter av turbintypen i fråga, mätningsresultat och modeller för hur ljudet framskrider i omgivningen. Modelleringen görs genom att använda Decibel modulen i WindPro 2.8 –programmet. Modellen tar i hänsyn turbintyp specifikt data om ljud, vindkraftverkens platser, topografin och avståndet till hus. Modellen tar inte i hänsyn t.ex. växtlighetens eller mjuk jords ljuddämpning. Detta betyder att modellens resultat är ett så kallat värsta scenario eftersom skogen alltid kommer att påverka ljudet.

I miljöministeriets nuvarande rekommendationer finns en punkt om att 5 dB skall tilläggas till modellerings- eller mätningsresultatet om ljudet från vindkraftverket är speciellt störande, vilket betyder att det vid betraktelsepunkten är tonande eller impulsivt (amplitusmodulerat). Tonalitet i ljudet från vindkraftverken är vanligare när man talar om äldre typer av vindkraftverk. Förekomsten av tonalitet kan ses från de garanterade ljudnivåerna (enligt oktavband) som fås av turbintillverkaren. I de typer av planerad vindkraftverk förekommer inte tonalitet.

De 5 dB som skall tilläggas till modellerings- eller mätningsresultaten tillämpas inte under normala förhållanden.

Myndigheterna har redan bedömt Nordanå-Lövböles ljudmodellering och bland annat i NTM-centralens utlåtande konstaterades att ljudet har utvärderats på ett tillräckigt omfattande sätt.

Med bakgrundsljud menas naturligt eller industriellt ljud som inte har någonting att göra med det undersökta objektets ljud. Naturliga ljud är t.ex. växtlighetens sus, vind och vågor samt beroende på terrängen även vädret, årstiden och tiden på dygnet (Di Napoli 2007: 16). Enligt en studie är själva vindens ljud ca 34-42 dB och kombinerat med växtlighetens sus ungefär 39-48 dB (Pesonen 2004: 22). Bakgrundsljud har en signifikant roll i dämpandet och täckandet av vindkraftverkens ljud (Di Napoli 2007: 17). Oftans projektområden fungerar skogen som en viktig källa för naturligt ljud samt trafiken och industrin för industriellt ljud.

Ljudnivån i olika sitationer (Bild: Brüel & Kjær 2011)

Ljudnivån i olika situationer (Brüel & Kjær 2011)

Ljudmodellen kommer att utföras för alla alternative för turbintyper. Vindkraftverkens teknologi går framåt och samtidigt har även deras ljudnivå blivit mindre (Rogert et al. 2006). Våra projekt kommer att verkställas genom att använda den bästa möjliga teknologin för att minimera ljudpåverkan.

Alla studier angående ljud kommer att publiceras på denna Internet sida.

13. Behöver jag oroa mig för låg frekvent ljud eller infraljud?

Ofta framstår låg frekventa ljud som en oro när man talar om vindkraftverkens ljudpåverkan. Den typiska ljudnivån som människor uppfattar är 20-20 000 Hertz (Hz).  Låg frekventa ljud sträcker sig från 20 Hz till 200 Hz, medan ljud under 20 Hz kallas infraljud (O’Neal et al. 2010). Hörbarheten kan även nå frekvenser under 20 Hz. Teknologin har utvecklats så mycket att de moderna vindkraftverken orsakar idag betydligt mindre mängd låg frekventa ljud (O’Neal et al. 2010).  I en studie gjord av O’Neal et al. (2010) testades det moderna vindkraftverket av Siemens (SWT 2,3 MW, 93 m) och GE 1.5sle genom att mäta låg frekvent ljud och infraljud på 305 m avstånd från vindkraftverket. Resultaten visade att redan på detta avstånd mötte kraven på låg frekvent och infraljud kraven för till exempel sovrum, skolor och sjukhus.

14. Vad menas med användning av dämpade/reducerade ljudnivåer?

I de moderna vindkraftverken är det möjligt att kontrollera vindkraftverkets ljud genom att använda reducerade/dämpade ljudnivåer. I praktiken betyder detta att man minskar på hastigheten som rotorbladet roterar på genom att justera rotorbladets vinkel. Funktionen inverkar på elproduktionen, men kan minska på ljudnivån upp till flera decibel. Dämpningen/reduktionen av ljudnivån kan programmeras så att tekniken tillämpas till exempel endast vid en viss vindriktningen och/eller under en viss tid på dygnet, vilket gör användningen av tekniken lönsam.

15 Sikssensorer kan minska ljusflöde av flyghinderljus på turbiner mer än 90% av tiden 

Nu är det möjligt i Finland att styra intensiteten av flyghinderljus med hjälp av siktsensorer. I denna broschyr från finska företaget Obelux finns mer information om hur det fungerar. (i Finska) 

Källförteckning

BirdLife Suomi (2011). Tuulivoimaloiden rakentamisen ja käytön vaikutuksista lintuihin Suomessa. BirdLife Suomi.  25.10.2011. http://www.birdlife.fi/suojelu/paikat/tuulivoima.shtml

Di Napoli, C (2007). Tuulivoimaloiden melun syntytavat ja leviäminen.  Series The Finnish Environment. Ministry of the Environment. Helsinki. 32 p. http://www.ymparisto.fi/download.asp?contentid=64260&lan=fi 

Energimyndigheten (2011). Samarbetsmekanismer enligt förnybartdirektivet. 104 p. 15.11.2011. http://www.energimyndigheten.se/Global/Press/Pressmeddelanden/Samarbetsmekanismer_ER2011_16.pdf

Gray, R. (2012). Government must share financial risk of nuclear plants. The Telegraph. 1.7.2012. www.telegraph.co.uk/earth/energy/nuclearpower/9366922/Government-must-share-financial-risk-of-nuclear-plants.html

Hoen, B., R. Wiser, P. Cappers, M. Thayer & G. Sethi. The Impact of Wind Power Projects on Residential Property Values in the United States: A Multi-Site Hedonic Analysis. Ernest Orlando Lawrence Berkeley National Raport. 164 p. http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.170.9833&rep=rep1&type=pdf

IPCC (2011). Special Report Renewable Energy Sources (SRREN). Intergovernmental Panel on Climate Change. 25 p. 15.11.2011. http://srren.ipcc-wg3.de/report/IPCC_SRREN_SPM.pdf

Koistinen, J (2004). Tuulivoimaloiden linnustovaikutukset. Ympäristoministeriön julkaisu sarjassa Suomen Ympäristö. 42 s. Edita Prime Ltd. Helsinki. http://www.google.fi/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0CC8QFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.ymparisto.fi%2Fdownload%2Fnoname%2F%257B3834441D-7A86-46A6-8E30-7142AE42B64A%257D%2F77516&ei=BKZnUrCCN6Xt4gTG-4DICQ&usg=AFQjCNFnXiCWWnrGiCW8ZX_5TQUYPjFqXw&bvm=bv.55123115,d.bGE&cad=rja

Pesonen, K (2004). Hiljaiset alueet. Hiljaisuuteen vaikuttavat tekijät ja hiljaisuuden kriteerit. Suomen ympäristö, julkaisu 738. https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/40403/SY_738.pdf?sequence=1

O’Neal, R.D., Hellwed, R.D., Lampeter, R.M (2010). Low frequency sound and infrasound from wind turbines. Society of America 159th Meeting Lay Language Papers, Baltimore. http://www.acoustics.org/press/159th/oneal.htm

Rogers, A.L., Manwell, J.F., Wright, S. (2006). Wind turbine acoustic noise. A white paper Prepared by the Renewable Energy Research Laboratory Department of Mechanical and Industrial Engineering. University of Massachusetts at Amherst. Amherst. 26 p. 16.11.2011. http://www.minutemanwind.com/pdf/Understanding%20Wind%20Turbine%20Acoustic%20Noise.pdf

STY (2010). Kysymys-vastaus-pakki. Suomen Tuulivoimayhdistys ry. 2.11.2011. http://www.tuulivoimayhdistys.fi/tuulivoimayhd-files/STY_QA_vers_2010.pdf

Teknologiateollisuus ry (2009). Tuulivoima-tiekartta 2009. 27.10.2011. www.teknologiateollisuus.fi/file/7142/Tiekartta_2009.pdf.html

Tuulivoimatieto (2011a). Vaikutukset elinkeinoihin. Tuulivoiman tietopaketti. 27.10.2011. http://www.tuulivoimatieto.fi/vaikutukset_elinkeinoihin

Tuulivoimatieto (2011b). Vaikutukset kasvillisuuteen ja eläimistöön. Tuulivoiman tietopaketti. 26.10.2011. http://www.tuulivoimatieto.fi/vaikutukset_elaimiin

VTT (2010). Expert group study on recommendations for wind energy projects in cold climates. VTT technical research centre of Finland. In series VTT working papers. 63 p. http://arcticwind.vtt.fi/reports/RecommendationsForWindEnergyProjectsInColdClimates2009-VTT-W151.pdf

Wekman, E (2006). Tuulivoimalat ja maisema. Ympäristoministeriön julkaisu sarjassa Suomen Ympäristö. 42 s. Edita Prime Ltd. Helsinki. http://www.ymparisto.fi/download.asp?contentid=49861&lan=fi

WWF (2010). Ohje merikotkien huomioon ottamiseksi tuulivoimaloita suunniltaessa. http://www.wwf.fi/wwf/www/uploads/pdf/ohje_merikotka_ja_tuulivoima_wwf.pdf

YM (2012). Tuulivoimarakentamisen suunnittelu. Ympäristöministeriön raportteja 19. 70 s. http://www.ymparisto.fi/download.asp?contentid=127047&lan=fi